Har nu fyllt cirka sextio sidor på min nya bok med bokstäver som vuxit fram till ord, meningar och sammanhang. Jag har inte känt behov av att berätta på den här bloggen om hur min historia utvecklas eller annat som har med mitt skrivande att göra och gruppen Författare på Facebook besöker jag bara sporadiskt. För att inte tappa bort bloggandet, som jag bland annat hade tänkt mig som hjälp på vägen då jag får skrivkramp och vill reda ut mina tankar, så skriver jag nu lite på måfå - precis så som jag oftast tänker. Jag blir då påmind om hur mitt skrivande egentligen fungerar som bäst.
Skapande process
Det blir bäst resultat för mig om jag gör på samma sätt som då jag var ung och tecknade timmar i sträck. Intresset för att rita fanns redan som liten, och eftersom mina teckningar var långt ifrån huvudfotingar så ser jag det som om jag redan från början hade en viss medfödd talang. Under åren utvecklades tekniken genom övning som till slut gav mig en färdighet. Det är nu mycket länge sedan, mer än femtio år, som jag satt med pennan i hand och försvann in i fantasins värld innan jag vaknade upp för att det var dags för något världsligt.
Blankt papper
Skillnaden mellan mitt tecknande och skrivandet var att jag oftast började teckna på ett blankt papper. Det jag skrivit har däremot alltid först formats som en idé i mitt huvud vilken jag sedan fått ut på bildskärmen. Ofta har jag vaknat tidigt på morgonen och skrivit något som förmodligen bearbetats i mitt undermedvetna under natten. På så sätt bör givetvis ett så pass stort projekt som en bok fungera och att tänka mig scenarion som jag sedan beskriver fungerar bättre för mig än att spontanskriva och därefter rätta sådant som jag känner borde formulerats annorlunda. Därför växer min berättelse kapitel för kapitel ur en fantasivärld. Allt formas först i mitt huvud och får vänta på att få komma ut. Det blir ett slags dagdrömmande som jag skriver ner.
Påminnelser
Jag borde nog ibland påminna mig om syftet med att jag skriver samt denna blogg. Efter att ha släppt min debutbok så kände jag ett behov av att ha enklast möjliga blogg för att kunna brodera ut mina tankar om publikationen samt för att ibland kunna skriva lite mer uttömmande om litterära spörsmål, sedan länka från Facebook till den här bloggen. Jag måste då och då också påminna mig om varför jag skriver och se skrivandet som dokumentation av en kreativ process vilken fungerar automatiskt när jag väl sätter mig ner för att skriva. Det är viktigt att kunna lita på den inre kreativa kraften och tro på processen.
Bild: www.pickpik.com